Hoppa till innehållet
Pengar utan effekt

400 000 kronor på en hållbarhetsrapport. Noll kunder som frågade efter den.


Ett företag lade en halv årslön på en rapport som ingen läste. Pengarna fanns, men de gick till fel sak, och det går att räkna på vad rätt sak hade kostat.

Vad pengarna gick till

Tänk dig ett tillverkande bolag med drygt hundra anställda. Familjeägt, underleverantör till större industri. Ledningen bestämde sig för en rejäl hållbarhetsrapport. Extern konsult, grafisk form, tryck och en hel del interna timmar. Slutnotan landade runt 400 000 kronor.

“Vi spenderade 400 000 kronor på en rapport som ingen någonsin frågat efter.” Så sa en av ägarna efteråt.

Ett år senare hade ingen kund bett om rapporten. Ingen upphandling hade vunnits på den. Ingen bank hade ändrat en ränta.

Rapporten var inte dålig. Den var påkostad och snygg. Den gjorde bara ingen skillnad för affären, och det var det den skulle göra.

Så uppstår snedfördelningen

Ingen bestämmer sig medvetet för att lägga pengarna fel. Det sker i små steg.

En kund nämner i förbigående att de gärna ser en hållbarhetsredovisning. En konsult hör av sig med ett upplägg. Ett nätverk skickar en inbjudan. Var för sig känns varje utgift rimlig och lätt att säga ja till.

Det som aldrig får samma enkla väg in är det tråkiga grundarbetet. Att kartlägga vilka krav de tio största kunderna faktiskt ställer. Att bygga en enkel modell för klimatdata. Att träna säljarna. Ingen ringer och erbjuder det, så ingen köper det.

Den fråga som kommer till slut

Förr eller senare ställer ekonomichefen frågan rakt ut. Vi kan inte fortsätta lägga pengar på det här om vi inte ser något värde.

Det är en rimlig fråga. Problemet är att den ofta leder till fel beslut. I stället för att flytta pengarna till något som ger effekt drar man in hela posten.

Då står företaget utan både rapport och riktning, precis när kunderna börjar ställa skarpa krav.

Räkna på din egen senaste satsning

Ta fram den senaste större hållbarhetssatsningen ni gjorde. Skriv ner tre tal.

Det första är vad den kostade i pengar. Fakturor, tryck, licenser, medlemsavgifter.

Det andra är vad den kostade i tid. Räkna interna timmar och multiplicera med vad en timme kostar er. En extern konsultdag hamnar ofta mellan 7 000 och 14 000 kronor, räknat på ett timarvode på 900 till 1 800 kronor.

Det tredje är svårast. Vad gav satsningen tillbaka i kronor? En ny order. Ett förlängt avtal. Ett bättre lånevillkor. Om svaret är noll, skriv noll.

Pengarna är sällan problemet

De flesta bolag i den här storleken har råd med en rapport. Det som skaver är fördelningen.

Budgeten går till det som är lätt att beställa och lätt att visa upp. En rapport. En certifiering. Ett medlemskap i ett nätverk. Alla tre går att peka på i en ledningsgrupp.

Det som faktiskt påverkar en upphandling får sällan en egen rad. Att kunna svara på en kunds frågelista. Att ha data klar innan den efterfrågas. Att veta vilket krav som avgör nästa kontrakt.

Vad rätt sak hade kostat

Samma summa räcker långt om den läggs rätt.

Den räcker till att gå igenom era tio största kunders inköpsvillkor och se vad de kommer att kräva. Den räcker till att bygga en enkel datamodell för det kunderna frågar om mest. Den räcker till att träna säljarna på att svara på hållbarhetsfrågor i en offert.

Ingen av de sakerna blir en snygg trycksak. Alla tre syns i nästa affär.

Varför det är svårt att lägga om

Att flytta pengar från det invanda till det som ger effekt låter enkelt. Det är det inte.

Någon måste säga nej till nästa rapport. Någon måste välja bort ett medlemskap som känns tryggt. Och någon måste följa upp beslutet nästa kvartal, och kvartalet därpå.

Det första steget klarar de flesta ledningsgrupper på ett möte. Att hålla i det över tid klarar få på egen hand. Nästa brand tar fokus. Och så ligger den gamla fördelningen kvar ett år till.

Vad väntan kostar

Varje år som pengarna ligger fel är en förlorad post. I ett familjeägt bolag är det samma kassa som betalar löner och utdelning.

Det finns också en tröskel längre fram. När ledningen tröttnar på utgifter utan effekt försvinner hela hållbarhetsbudgeten. Ofta sker det precis när kundernas krav börjar avgöra vilka som får vara kvar som leverantör.

Räkna på det så här. Dela årets hållbarhetsbudget på tolv. Det är vad en månads fel fördelning kostar. Multiplicera med hur många månader ni haft samma mönster. De flesta blir förvånade över summan.

Gör det här den här veckan

Lista allt ni lagt på hållbarhet de senaste tolv månaderna. Varje faktura, varje projekt, varje medlemskap.

Sätt ett kryss vid varje post som lett till en konkret affär, ett kontrakt eller ett bättre lånevillkor.

Räkna ihop kryssen. Den summan säger mer om ert hållbarhetsarbete än rapporten gjorde.

Källor